Känslor, känslor och ännu mera känslor. Snacka om att de kan röra till det i ens huvud ibland... men det är ganska befriande också.Om 30 minuter ska jag åka upp på ishallen. Har bestämt mig för att trots allt åka upp och kolla på J18 mot Brynäs. Vill fortsätta att följa dem på väg på toppen och slutspelet. Har ju sett nästan alla deras hemma matcher den här säsongen och varför missa en när jag ändå inte har något bättre för mig liksom? Jag har bara suttit inne och häckat hela dagen så en tur upp på ladan kan bara göra mig gott. Dessutom så kanske man kan träffa nån rolig människa med lite flyt.För övrigt så är jag väldigt skoltrött. Jag är less på allt som har med skiten att göra. Läxor, deadlines, redovisningar, prov, lärare, lektioner, klasskamrater, övriga elever, ämnen. You name it. Jag är så less så jag kan bara spy på hela skiten. Och då har jag inte ens ett hälften så jobbigt schema nu som i höstas... men grejen är väl det att man nu har kommit in i det hela med gymnasiet och det är inte lika nytt och spännande längre. Allt bara blandas i en grå sörja. Men man får väl härda ut. Det är ju trots allt bara vecka 6, 7, 8 och 9 kvar innan man går på sportlov. Då ska jag sova till 12 varje dag och inte lägga mig före 2 och jag ska se på alla NHL matcher som sänds under den veckan. Hockeytrött kommer jag nog däremot aldig att bli riktigt. Visst har jag kännt mig lite små less under hösten och över julen och sådär men det är i stort sätt över nu och jag ser nästan fram emot varje timme där uppe igen. Jag är ju uppväxt där så det är ju på många sätt "hemma". Jag trivs där uppe. Det finns i stort sätt allt där uppe som jag behöver. Jag kan hitta min bästis med familj där uppe 80 gånger av 100 och sedan så finns ju resterande familjen min där uppe rätt ofta också. Dessutom så finns det en massa andra roliga människor där uppe och även killar att spana på :) Och tjejkompisarna i laget finns också att hitta där uppe (duh). Jag är och förblir förmodligen en hockeytjej i ur och skur.